ATT KUNNA TA EN FIKA

Det är så skönt att kunna äta saker man inte vet kalorierna i. Jag minns förra året då jag kom till den punkten då jag inte ens gick ut med vänner längre (umgås = ofta lika med äta något oftast 'onyttigt' vilket skrämde mig). Jag hade inte gått ut med mina kompisar på månader tillslut. Varför? För jag var rädd, för en liten fika? Allt kretsade kring kalorier in och ut. Vakna, skola, hem, bränna kalorier, äta siffror (inte mat, allt var bara siffror). 

Jag är så glad att jag idag kan. Jag älskar att fika faktiskt, såå mysigt ju! Kan göra det flera gånger i veckan, är lite fikagalen av mig hehe. Mat är inte längre bara siffror. Jag äter inte en mindre lunch bara för att jag vet att jag ska ut med en kompis och fika sen. Jag äter istället lunch precis som vanligt och ser fram emot att göra något efter skolan. Precis som det ska vara.